D-vitaminbrist i Sverige är betydligt vanligare än de flesta tror — 20% av vuxna har för låga nivåer året om, och på vintern stiger den siffran till 40%.
Frågan är inte om du får i dig tillräckligt med D-vitamin på sommaren. Den riktiga frågan är: vad händer från oktober till mars?
Riksmaten, Livsmedelsverkets nationella kostundersökning, visar att omkring 20% av svenska vuxna ligger under 50 nmol/L — gränsen för tillräcklig D-vitaminstatus — året om. När forskare mäter specifikt under vintermånaderna stiger andelen till 40% (PMC7550965). Det innebär att nästan varannan vuxen svensk har otillräckliga nivåer en stor del av året.
Bland barn är situationen inte bättre. I åldern 10–12 år hade 42% otillräckliga nivåer när de testades i mars–maj. Fem procent hade klinisk brist (<30 nmol/L). Värst var det bland äldre tonåringar: i årskurs 11 (18 år) hade 62% av pojkarna och 43% av flickorna otillräckligt D-vitamin (doi:10.1017/s1368980022000222).
D-vitaminstatus mäts i blodet som 25-hydroxivitamin D (25(OH)D). Gränsvärdena är internationellt vedertagna men tillämpas olika beroende på land:
| Nivå | nmol/L | Vad det innebär |
|---|---|---|
| Svår brist | <12 nmol/L | Risk för rakitis (barn) och osteomalaci (vuxna) |
| Klinisk brist | <25 nmol/L | Behandlingskrävande enligt svenska riktlinjer |
| Insufficiens | 25–50 nmol/L | Otillräckligt för optimal hälsa |
| Tillräckligt | >50 nmol/L | Målnivå enligt Livsmedelsverket |
| Optimalt | 75–125 nmol/L | Målnivå enligt American Endocrine Society |
Det är viktigt att förstå att 50 nmol/L är en miniminivå, inte en optimal nivå. Flera internationella experter rekommenderar 75 nmol/L som mål för fullgod effekt på immunförsvar och benhälsa.
Orsaken är en kombination av geografi och livsstil:
Solens vinkel. Mellan oktober och mars står solen för lågt på himlen för att UVB-strålningen ska nå marken med tillräcklig styrka för D-vitaminsyntes. Det spelar ingen roll hur solig en januaridag är — huden kan inte bilda D-vitamin. Professor Hanna Augustin vid Göteborgs universitet sammanfattar: "I april och maj står solen så pass högt att vi kan producera det igen."
Inomhusliv och kläder. Även under sommarmånaderna tillbringar många svenskar större delen av dagen inomhus. När solen väl värmer används solskyddskräm som effektivt blockerar D-vitaminproduktionen.
Kosten räcker inte. De livsmedel som naturligt innehåller D-vitamin — fet fisk, ägg, svamp — är inte tillräckligt koncentrerade för att täcka behovet utan sol. Ett normalportioner av lax (150 g) ger cirka 8–12 µg, vilket täcker dagsbehovet — men få svenskar äter fet fisk dagligen.
Norrbotten har lägst receptförskrivning av D-vitamin i Sverige — trots minst sol. Södermanland har högst, fyra gånger fler recept per invånare. Förklaringen är inte solen utan medvetenhet och vårdrutiner: i regioner där kunskapen är högre testas och behandlas fler. Paradoxen visar att D-vitaminbrist i Sverige är minst lika mycket en fråga om information som om geografi (Tillskottsguiden D-vitaminkartan 2024).
D-vitaminbrist i Sverige är inte jämnt fördelad. Vissa grupper har avsevärt högre risk:
En studie vid Umeå universitet (n=217) visade att 73% av invandrare från Afrika och Mellanöstern i norra Sverige hade otillräckliga eller bristfälliga D-vitaminnivåer. Tolv procent hade klinisk brist (<25 nmol/L). Endast 3,7% hade optimal status (75–125 nmol/L). Personer från Afrika hade dubbelt så hög risk för brist som personer från Mellanöstern (nature.com/articles/ejcn2015176).
Invandrarkvinnor är särskilt utsatta. I en studie av 31 invandrarkvinnor vid en vårdcentral på 60°N hade 61% klinisk D-vitaminbrist (<25 nmol/L). Endast 3 av 31 hade optimala nivåer. Bland svenska kvinnor (n=30) var motsvarande siffra 7% (PMC4650971).
Äldre tillbringar generellt mindre tid utomhus, och hudens förmåga att syntetisera D-vitamin minskar med åldern. Därför rekommenderar Livsmedelsverket 20 µg per dag från 75 års ålder — dubbelt så mycket som för yngre vuxna.
Enligt Livsmedelsverkets rapport (2018 nr 7) har 25–33% av gravida i Sverige låg D-vitaminstatus (<50 nmol/L). Kvinnor födda i Afrika och Asien hade signifikant lägre nivåer än svenskfödda. I Umeå-studien hade över hälften av de gravida otillräckliga nivåer.
De naturliga D-vitaminkällorna i maten är nästan uteslutande animaliska (fet fisk, ägg, lever). Veganska källor är mycket begränsade. D-vitamin från lav (D3) eller svamp (D2) finns som tillskott — men kräver aktivt val.
De svenska näringsrekommendationerna (NNR 2023) och Livsmedelsverket anger följande dagliga intag:
| Grupp | Rekommenderat intag |
|---|---|
| Spädbarn 7–11 mån | 10 µg (400 IE) |
| Barn 1–17 år | 10 µg (400 IE) |
| Vuxna 18–74 år | 10 µg (400 IE) |
| Gravida och ammande | 10 µg (400 IE) |
| Äldre 75+ | 20 µg (800 IE) |
| Liten eller ingen solexponering | 20 µg (800 IE) |
Övre tolerable gräns (UL): EFSA fastställde 2023 en säker övre gräns på 100 µg per dag (4 000 IE) för vuxna från 11 år och uppåt (doi:10.2903/j.efsa.2023.8145). För barn 1–10 år är gränsen 50 µg/dag.
1 µg = 40 IE (internationella enheter). 10 µg = 400 IE. 20 µg = 800 IE. 100 µg = 4 000 IE.
Många kosttillskott på apoteket anger dos i IE snarare än µg. Förvirringen är vanlig — men omvandlingen är enkel när du väl har koll på den.
De viktigaste naturliga D-vitaminkällorna i kosten är:
För att nå 10 µg per dag via kosten krävs en portion fet fisk varje dag. Det äter få svenskar. Genomsnittsintaget i Riksmaten låg på cirka 5–7 µg per dag för vuxna — under rekommendationen.
Slutsatsen är tydlig: utan tillskott eller regelbunden solexponering under sommarmånaderna är det svårt att nå rekommenderat intag året om, särskilt under vinterhalvåret.
Här är en jämförelse mellan vanliga apoteksprodukter och NeoLife Vegan D:
| Produkt | Styrka | Antal | Pris | Pris/100 tab |
|---|---|---|---|---|
| Apoteket D-vitamin | 10 µg | 100 | 85:- | 85:- |
| Apoteket D-vitamin Forte | 20 µg | 100 | 85:- | 85:- |
| Kronans Apotek D-vitamin | 20 µg | 100 | 65:- | 65:- |
| Elexir Pharma D3 | 25 µg | 100 | 59:- | 59:- |
| NeoLife Vegan D | 10 µg | 120 | 210:- | 175:- |
NeoLife Vegan D är dyrare per tablett än apotekets budgetalternativ. Skillnaden är att D-vitaminet är veganskt (från lav, inte lanolin), helfodsbaserat och kvalitetssäkrat genom NeoLifes produktionskedja — inte ett syntetiskt lågprisalternativ. För den som värdesätter spårbarhet och renhet kan skillnaden vara värd att ta ställning till.
Här är en enkel checklista för att säkerställa din D-vitaminstatus:
Att ta D-vitamin enbart under några vintermånader och tro att det räcker. Studier visar att 40% av vuxna har otillräckliga nivåer under vintern, men även 20% har det året om. För många räcker inte ens sommarens sol för att fylla lagren — särskilt inte om du jobbar inomhus, använder solskydd eller bor i norra Sverige.
Ja, men det är mycket ovanligt. Toxicitet uppstår först vid extremt höga doser under lång tid (långt över 100 µg/dag). EFSA har fastställt 100 µg/dag (4 000 IE) som säker övre gräns för vuxna. Normal dosering på 10–20 µg/dag är ofarlig även vid långvarigt bruk.
Ja. Alla barn under 2 år rekommenderas 10 µg D-vitamin per dag enligt Livsmedelsverket. Riksmaten småbarn (2026) visade att 61% av 4-åringar hade ett intag under rekommenderat nivå (7,5 µg/dag). Bland äldre barn har 42% av 10–12-åringar otillräckliga nivåer i mars–maj.
D-vitaminmätning ingår inte i rutinprovtagning. Vårdcentraler testar vid misstänkt brist — typiskt vid trötthet, muskelsvaghet eller för personer i riskgrupp. Många med mild brist går odiagnostiserade. Om du tillhör en riskgrupp och har symptom som långvarig trötthet eller muskelsmärta, kan ett blodprov vara befogat.
Ja. D3 (kolekalciferol) är samma form som huden producerar vid solexponering och tas upp effektivare än D2 (ergokalciferol) från växter. De flesta apoteksprodukter innehåller D3, ofta från lanolin (fårullsfett). NeoLife Vegan D använder D3 från lav — ett veganskt alternativ för den som inte vill ha animaliskt ursprung. Läs mer om D-vitamin dosering per dag.
Nej, solarier är inte en rekommenderad källa till D-vitamin. De UV-strålar som används i solarier har ofta en annan spektrumfördelning än solens, och risken med UV-exponering (hudåldring, hudcancer) överväger nyttan. Tillskott är ett säkrare och mer kontrollerat alternativ.
NeoLife formulerade sitt första kosttillskott 1958 — långt innan D-vitamin blev en folkhälsofråga. Läs om NeoLifes historia →